Tänk det. Jag blir alldeles varm i magen.
fredag 8 april 2011
Vet ni vad?
Jag slås fortfarande av tanken "tänk att han är vår". Senast igår då vi satt i bussen, den lille i min famn, glatt tjoandes över alla trafikmärken staden har att erbjuda, så dök tanken upp. Tänk att han är min, vår - så mycket som man nu kan ha en människa till låns.
Tänk det. Jag blir alldeles varm i magen.
Tänk det. Jag blir alldeles varm i magen.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Jag tror jag också tänker den tanken varje dag faktiskt. Tänk att hon kom till oss, att vi fick en till baby. Det är fint! Och bilden, vad den är vacker!
SvaraRaderaJa, det är en tanke som slår också mig så gott som varje dag. Tänk att det här faktiskt är på riktigt, tänk att han är vår egen son! Kanske bioföräldrar också känner så, men åtminstone som adoptovförälder känns det som ett stort underverk!
SvaraRadera