onsdag 17 september 2014

Årets mamma

Känslan då man går in på dagiset, redan med rätt pressad tidtabell, och hör de andra barnens föräldrar glatt meddela att deras barn minsann har ryggsäcken fullpackad med godsaker inför utflykten.

tisdag 16 september 2014

Att dö är en omöjlighet

Vaknade vid tresnåret på morgonen av att den lille grät tröstlöst. Det finns få saker som är så skrämmande som att bli väckt av någon annans gråt.

Jag hoppades att det var och frågade honom om det var en tråkig dröm han kanske sett och då han svarade nekande, det iskalla som sköt ut i mina ådror. För en stund tänkte jag det, tänk om han ligger vaken om nätterna och gråter?

Det visade sig att han ändå var inne i zonen mellan dröm och vaket tillstånd. Då han lugnade ner sig fick han det sagt, att i drömmen fanns en del av oss inte längre.

Så gick vi genom det, att pappa ligger och sover, lillebror ligger och sover, jag finns brevid honom. Att alla andra han håller kär ligger och sover.

Och han somnade om och jag låg klarvaken och bara kände in den sorg han i drömmen kände. Och tanken, trots att den är omöjlig, var just den att döden inte är ett alternativ.

måndag 15 september 2014

Listan toppas av

Finns det ett liv efter att man firat barnets femte födelsedag? Jo, uppehåll i fråga om bloggandet hänger mest ihop med allt annat än det privata. Ni vet, det som ter sig som saliggörande i arbetslivet i dag, tajta tidtabller, bråttom trots att man är typen som har liten förståelse för alldeles för upptaget och lite samarbetsförhandlingar på det.

Barnet, det femåriga - som lärde sig simma under veckoslutet! - får stå för dagens knorr. Han har analyserat sin mor, som till vardags jobbar med kommunikation, och ringat in de uttryck jag använder mest.

"Mamma, du säger alltid absolut och det gör ingenting."

måndag 1 september 2014

Det lyckliga slutet

Det absolut mest uppskattade inslaget under firandet av en födelsedag, det var att krabban Rapu anlände i en liten resväska. Lyckan, ni skulle sett och hört lyckan.

tisdag 26 augusti 2014

Med ett hjärta fullt av kärlek

Ni kanske noterade att jag efterlyste krabban Rapu?

Med ett hjärta fullt av kärlek vill jag tacka alla som engagerat sig i jakten på en nya krabban Rapu, jag har fått mail, meddelanden, telefonsamtal och så många som anmält att de söker med ljus och lykta.

Susanne Skata är dagens hjälte - hon har just meddelat mig att en krabba är funnen, införskaffad och på väg mot postlådan för att komma hem till oss.
Jag tackade Sus per meddelande just, men vill också rikta ett offentligt tack till henne här!

Och till er alla andra som med öppna hjärtan erbjöd er hjälp. Ni är guld. Och jag är tacksam. Tacksam och lycklig över att ni är mina vänner. Om någon av er någonsin ber om hjälp hoppas jag att jag ska kunna returnera detta goda.

Kärlek!

måndag 25 augusti 2014

Efterlysningen!

Hej kompisar, vill ni hjälpa mig med en grej? Under vår resa till Kina råkade en slarvig en (jag) slarva bort krabban Rapu. Nu hittar jag inte honom i någon inhemsk butik och undrar om ni kan hjälpa mig? Vem säljer Krabban? Skulle gärna hitta en så snabbt som möjligt!

Och berätta inte detta för hen som snart blir 5 år i vår familj. Den lille tror fortfarande att krabban Rapu bara är på en lite längre resa.

Den som hjälper på traven får massor av kärlek och tacksamhet!

Det är alltså fråga om Teddykompaniets "Krabba".

Tipsa om återförsäljare, nätbutiker, whatnot!

Mangusten

Den lille är, enligt en lite partisk mamma, väldigt empatisk. En sådan inlevelse, i det mesta. Lätt för att skratta, än lättare för gråt.

Vi tittade på naturprogrammet Avara luonto i går. Programmet handlade om manguster. I huvudrollen mangusten Colo. En busig liten prick, som i något skede av programmet kom från sin familj. Jag behövde bara titta på barnet för att inse att det var lite för mycket, jag frågade honom om det kändes lite svårt och som det var svårt. Han dök ner i min familj, grät oceaner, men ville ändå titta på resten av programmet.

Och till allas stora glädje klarade Colo av alla de äventyr som stod mellan honom och återföreningen med familjen.

Senare på kvällen, då jag nattar den lille, vänder han sig om och frågar mig;

Mamma, var kan man köpa en mangust?