torsdag 21 april 2011

Nya adjektiv

Det är väl bara att konstatera att vi i Finland får lov att lära oss att leva tillsammans med ett nytt adjektiv.

Sannfinnländsk. Sannfinnländskt.

Nu måste vi bara ringa in vad adjektivet beskriver. I den lokala butiken tror jag att jag såg något som kunde passa in, den första kunden köpte fyra flaskor Koskenkorva (glad påsk?) i den lokala flaskbutiken och ur matvarudelen promenerade en annan kund med en låda (24 burkar då) öl och en låda färdig leverlåda.

Men, det kan ju också hända att jag inte vill veta vilket adjektiv de ser skrivet i svart ovan mitt huvud, där jag står med min sparris, lite sikrom och tvättmedel.

6 kommentarer:

  1. Jag förstår hur du tänker, för jag har tänkt likadant. Men tyvärr tror jag inte att sanningen är riktigt sådär enkel mera. Vi har inte råd längre att avfärda alla Sannfinländare som simpla "red necks". Min gamla proffa från juri var uppställd som kandidat för Sannfinländarna (blev utanför med 15 rösters marginal) och jag har varit ganska så chockad att läsa hans åsikter... (Man börjar ju lite undra om man blivit opartiskt bedömd då man svarat på svenska i tenter...)

    SvaraRadera
  2. Jag åkte tåg med min högljudda, pratglada och mycket svenskspråkiga tvååring dagen efter valet och var lite skraj. Eller skraj är att ta i rejält, men nyfiken på om vi skulle få någon skit. Det fick vi inte. Däremot träffade vi damer som språkbadade med oss, och en man med typiskt sannfinländskt utseende som vänligt hjälpte mig med barnvagnen. Jag tror världen vinner på orädsla, frimodighet och god vilja. Som man ropar i skogen får man svar.

    SvaraRadera
  3. Jag försöker stenhårt att inte kategorisera, fast det är lockande lätt. Kollar man på de här nya riksdagsledamöterna så spretar de ju åt alla håll, så vete katten vad sannfinländsk är! Jag bor i en stadsdel där majoriteten röstade på persuna, och jag blev också plötsligt skraj. Men till exempel den stora Harley-gubben med rakad skalle på vår gård plockade i går fram sin mycket rostiga skolsvenska för att konversera min 4-åring som dreglade på hans customhoj, så där fick jag som trodde att folks åsikter syns utanpå. (Hemsk tanke förresten, kanske det inte alls syns på mig hur vidsynt och bildad jag är?! :)

    SvaraRadera
  4. Ni har så rätt, det är fel av mig att med skrämselhicka stå och tycka något om folk. Men, det känns så galet att nästan en fjärdedel av oss som röstade, röstade sannfinnländskt. Det är ju sannolikt att några av dem finns i bekantskapskretsen? Eller i den lokala butiken?

    Uh.

    Men, jag håller med er, som sagt. Nu gäller det bara att inte ge efter, inte vara skraj. Vi har ju, trots allt, lika rätt att vara här. Precis sådana som vi är.

    SvaraRadera
  5. "Det är ju sannolikt att några av dem finns i bekantskapskretsen?"

    Tyvärr nog jo. Och då blev jag först rejält chockad! Finlandssvensk, 30+, företagare, ekonom, småbarnspappa från bekantskapskretsen meddelade att han röstat på Sannfinländarna. Trodde först i det längsta att han skämtade/provocerade. Men nej. (Och hur tänker människan?! De företräder ju typ allt som står totalt emot alla hans intressen!)

    Å andra sidan, jag berättade (provocerande, trodde jag!) åt en medelålders finskspråkig man med (vad jag trott) snävsynt världsbild att jag röstat på Astrid Thors. Han sken upp som en sol! "Det gjorde jag med! Jag beundrar så hennes politik och för att hon står upp för sina värderingar!" Mannen talar typ ingen svenska. Jag bara baxnade! Och jag har ett till liknande exempel. Men det är härligt och uppfriskande när man överraskas på det sättet! (Och samtidigt få sig en liten smäll på fingrarna, inte vara för snabb att döma Softy!)

    Det är en skrämmande tid vi lever i. Men jag försöker hålla i minnet vad min blivande svärfar sa åt mig: "Be careful with smugness! You shouldn't take for granted that all intelligent people agree with you!" På samma sätt skall man också försöka låta bli att döma hunden efter håret. (Och där fanns faktiskt också mörkhyade på Sannfinländarnas valvaka.)

    Jag hoppas även att vår upprördhet över valresultatet inte glöms bort inom ett par månader! Det krävs aktivitet av oss alla nu att förändra på det politiska klimatet i Finland. För så här vill majoriteten av oss faktiskt inte ha det!!!

    Sorry Micaela att det blev så lång kommentar! Glad påsk, trots allt! :)

    SvaraRadera
  6. Sorry igen, men det här valet gör att jag inte kan hålla tyst... Ville bara tillägga att vi gick ett gäng på öl (och detta var innan valet) och vi talade högt och ljudligt på svenska om de förbannade persuna. I något skede tittade jag vad det satt för folk omkring oss och slogs plötsligt av tanken att herre gud, vågar vi alls sitta här och uttala oss med bärande stämmor på dethär sättet? Då röt min kompis till på skarpen, den dag man inte ens vågar sitta och dryfta politik på en pub, då lämnar hon landet! Och hon har ju helt rätt. Men det är skrämmande att det ens föll mig in att man borde kanske vara försiktig med vad man säger?! Det är ju alldeles hemskt! (Och som sagt, dethär var FÖRE valets utgång!)

    SvaraRadera