torsdag 1 september 2011

Linns fråga om fosterföräldraskap


Linn ställde en fråga i inlägget om fosterföräldraskapet jag skrev här om dagen:

Låt oss säga att man vill bli fosterföräldrar - kan du berätta lite om vad som krävs av en? Måste man t.ex vara gift? Måste man vara en viss ålder? Och sånt.

Först av allt måste jag säga att jag bara har erfarenhet av en serviceleverantör, Rädda Barnen, det kan hända att andra agerar på annat sätt och/eller ställer andra krav.

Vi måste gå en utbildning, en kombinationskurs för folk intresserade av adoptiv- eller fosterbarn. På slutrakan får man inte vara intresserad av bägge alternativen. Vi påbörjade vår utbildning genom att, på tumis, träffa vår socialarbetare, men bytte snabbt till en grupputbildning, en Pride-utbildning. Vi bytte till gruppen främst för att tidtabellerna blev klarare, men det visade sig också att de andra typerna i gruppen var otroligt roliga och fina.

Under utbildningen går man genom precis allt. Allt. Allt från bägge parters släkt och bakgrund, till planen över hur vi kommer att uppfostra vårt barn. Och jo, det pratas om sexlivet mellan de blivande föräldrarna och det görs hembesök. Vi träffades varannan vecka, ett par timmar i gången och mellan varven gjordes det hemläxor. Vi fyllde två mappar med hemläxor.

Det var egentligen inte så hemskt, vi hade otrolig tur med våra kursdragare, de var verkligen prima människor.

Gällande praktiska grejer så jo, Rädda Barnen kräver att man är gift. Gällande ålder så beror det lite på om man adopterar eller vill bli fosterförälder. I fosterförälderfallet finns egentligen ingen åldersgräns, eller skillnad i ålder mellan den äldsta föräldern och barnet som det egentligen handlar om. Huvudsaken är att man annars verkar vara kapabel att bli förälder till någon annans barn.

Sen är det en massa pappersarbete som krävs; man skall läkarundersökas, man skall leverera papper om att man inte finns i brottsregistret och så skall man ro fram lite ämbetsbevis och sådant. Men, med lite tålamod fixar det sig också.

Det som är lite knepigt är arbetslivet. Då du får ett fosterbarn förväntas du stanna hemma åtminstone ett år med barnet och det kan försvåras av att du inte är berättigad till de sedvanliga moderskaps- och föräldraledigheterna. I vårt fall löste det här sig, på otroligt kort varsel, genom en mycket tillmötesgående arbetsgivare som förordade en alterneringsledighet åt mig.

Det här är nu det jag kommer på just nu, fråga gärna mer om det är något du undrar över!

3 kommentarer:

  1. Ibland önskar man att lite av det där krävdes av biologiska föräldrar också. Hälsar en som följer med serien De unge mødre

    SvaraRadera
  2. Tack så rysligt för dina svar! Vi brukar leka med tanken "kanske nångång om några år" ibland.

    SvaraRadera
  3. Pyret - word! Jag blev så till mig och håller så mycket med dig att det blev ett helt eget inlägg.

    Linn - word! Redan att tänka tanken är bra, det finns alldeles för få som ens tänker tanken.

    SvaraRadera