Att återse en gammal vän

Jag var gravid i natt, formatet var dröm.

I tiderna var det här en ofta återkommande dröm, tätt förknippad med önskemål, hopp och ångest också i det vakna tillståndet. Mer eller mindre var natt var full av tolkningar av mitt tillstånd.

I natt återkom drömmen, och innan ni hastar iväg i era fantasier - det var bara en dröm, inte verklighet, och det var som att återse en gammal vän ur det förflutna. Här, i vaket tillstånd, känns drömmen just som en dröm, den enda känsla jag kan sätta fingret på är en känsla av ett farväl. Samma känsla som kan uppstå då du i det vakna livet stöter på en person som betytt mycket för dig, någon gång i det förflutna. Känslan då du, åtminstone för dig själv kan erkänna, att ni inte delar något av vikt längre.

Om jag var en kvinna som talade till sina drömmar, skulle jag säga att det var roligt att ses, att vi låter bli att boka in någon följande träff, ha det bra.

För allt är bra nu, jag har redan fått så mycket mer än jag någonsin trodde jag skulle få.