Jag glömmer totalt att rapportera om den stora förändring som klev in i vårt liv idag - nu är vi TWPWKID (twoworkingparentswithkidindaycare)!
Mannen började jobba idag, det efter tre och en halv månad hemma. Så, från och med nu skall vi då se om det blir asbråda morgnar och glåmiga, gråtiga eftermiddagar. Eller, om det fortsätter som hittills, rätt smort? Det är ju också en möjlighet, att det fortsätter löpa som smort?
Viktiga noteringar ur det Römanska residenset; den lille har, de två senaste morgnarna, vaknat först till ljudet av min väckarklocka. Bye, bye uppvak nummer ett där vid femsnåret - jag kommer inte att sakna dig (håll tummarna här, be a sport!).
En av mannens sista göromål som "ledig" var att lotsa den lille (sonen, inget annat) på två-årskontroll. Flugvikt kvarstår, lång i strumplästen fortsätter! Med andra ord; 10,9 kg, 89 cm.
Det ska nog gå rätt smort bara ni använder fantasin lite och struntar i onödig stress.
SvaraRaderaHär går det som på räls när man själv inte tar press över att håret står på ända (barnens OCH mitt) eller om strumporna är av olika par ; )