Nu skall jag skärpa mig

Förlåt, ni kanske trodde att jag inte överlevde premiärnatten utan den lille? Jag överlevd och sov faktiskt riktigt gott, den biologiska klockan (nej, inte den klockan, den har stannat för länge sedan) väckte mig den tid den lille brukar vakna, men jag somnade glatt om.

Mitt bloggande har varit mer eller mindre uselt den senaste månaden, främst för att jag varit rätt upptagen med processen som ledde till, ja, den där nyheten i fredags. Det visade sig vara pikilite svårt att blogga, dels för att tiden var lite knapp och faktiskt också för att det kändes konstigt att blogga på som om inget var på väg att hända.

Någon dag skall vi tala om processer som kan leda till nya jobb, eller som inte leder till jobb.

Men, det tar vi senare, för det är tusen och saker som blivit hängande i och med att den lilla kapacitet jag har, den har varit upptagen på annat håll.

Så, tre korta franska:

- Sluta slänga mat - allt i sin rätt goda ordning? Hos oss har hösten och det nya livet, det vill säga med tre personer ute i förvärvslivet och enbart ett kvällsätande, satt nya parametrar för hur vi handskas med maten. Det är nu uppenbart att det är mateffektivt då den ena föräldern är hemma med barnet, den föräldern äter rester och på så sätt är svinnet litet. Nu är det tajtare planering som gäller och det går okej. Inte bra, men okej. Vi måste skärpa oss - vi bara väntar på att den nya dagsordningen skall börja gå på rutin (jag undrar hur länge det tar?).

- Löpningen. Inte bra, inte alls bra. Om vi säger såhär; jag kommer att vara tvungen att göra en nystart. Det jag nu lovar, det är att jag skall göa den innan det blir så halt att det är våghalsigt att sätta igång.

- Bloggloppiset, det vi pratade om att ordna till förmån för de svältande i Afrikas horn. Det är inte alls så att jag glömde det, men jag har inte hunnit lägga något i kors för att det skall kunna bli av. Jag ser mer än gärna att det bli av - visst är ni med fortfarande?

Så, det var det som tyngt mitt samvete i en månad, nu är det nya tag!