söndag 9 januari 2011

Hur är det möjligt - del två

Jag undrade härom dagen hur det är möjligt att man inte vet hur man skall koka mat - och nu har jag en fortsättning på det.

Hur är det möjligt att man kan växa upp och bli fullvuxen utan att bilda sig en uppfattning om en hurudan musiksmak man har?

Nu är jag inte ute efter något speciellt finlir, men, någon form av uppfattning om vad man tycker om och vad man inte tycker om. Jag själv har stagnerat på något av en blandning av nittiotal och tidigt 2000-tal. Jag är fortfarande av åsikten att Kent är världens bästa band, och otroligt fina är också Suede, Coldplay, Weeping Willows och några få till.

Gällande det som spelas nu, nya artister och band, är jag ute som en snögubbe. Det enda jag ens lite kan känna igen är finska, kvinnliga artister. Jag kanske håller på att bli en arg, gammal, finsk tant?

2 kommentarer:

  1. Om du har bokat in Tangomarknaden i sommar så då håller du på bli en arg, gammal, finsk tant. Annars tror jag att det är ganska lugnt.

    SvaraRadera
  2. Eva - hur kunde du veta? Nå nej. Jag är inte riktigt där ännu.

    SvaraRadera