Det kom ett brev

...fast inte ett riktigt brev med frimärken.

Till saken, jag vet att jag tråkbloggat i flera dagar, ber om ursäkt för det. Men, det finns faktiskt en orsak. Jag och vi har väntat på en sak. En sak som anlände med posten idag:



Kuvertet innehöll de första dokumenten som bevisar att den lille är vår. Vår, på riktigt. Så mycket som ens barn kan vara ens eget, så är den lille nu vår.

Ja, jag vet. Adoptionen godkändes redan före jul, men, i fall som detta (eller allt som föregick detta, egentligen) så blir man paranoid. Jag tror inte på något innan jag ser det svart på vitt. Och, nu är det svart på vitt.

Den lille är vår!

Äntligen!

Nu kan jag kanske fortsätta leva och blogga som normalt igen, få saker får en ur fokus som att gå och vänta på viktiga besked. Jag har verkligen inte kunnat fokusera under de senaste veckorna.

Och, här var då orsaken till varför vi alla kan korka champagnen!

Den lille är vår!

*poff*