torsdag 30 december 2010

Sluta slänga mat

Med ett par dagar kvar av det här gamla året, vill jag passa på att påminna oss alla om januariförsöket "sluta slänga mat".

Jag har förberett mig mentalt ända sedan vi kom hem från vårt julfirande. Bland annat med att göra upp regler för spelet. Vad sägs om regeln som lyder; mat du kastar under den här månaden är mat du inte får köpa under den pågående månaden. Det vill säga, slänger jag en avocado för att jag glömt äta upp den, då är det ingen mer avocado den månaden.

På tal om avocadon, den är ju ofta dålig redan då man köper den. Då tycker jag det är okej att slänga. Men, jag skall försöka ta till vara så mycket som möjligt av den, trots att den kanske är lite kantstött.

Sen har vi Shortymaten. Det är stört omöjligt att förutspå hur mycket (läs lite) han kommer att äta. Jag kommer att fortsätta köpa mat åt honom ett eventuellt släng till trots.

Ok? Annat?

8 kommentarer:

  1. Jag köper mindre grönsaker än jag skulle vilja, eftersom jag tycker att de osolidariskt suidiciderar i svalen när jag vänder ryggen till. Det kanske är ett tips mer än en regel, men jag måste bli duktigare på att planera när det som köps ska användas och köpa mindre "bra att ha" av färskvaror. Frysta grönsaker tycker jag är mer solidariska.

    SvaraRadera
  2. Är det ok om den mat man skulle slänga istället läggs i hundens matskål?
    Jag har också psykiskt förberett mig. Har funderat lite på vad jag ska laga för mat och hur sjutton jag ska få karln att äta upp allt bröd från en påse innan han köper en ny påse. Där ligger nog vårt största problem har jag på känn.

    SvaraRadera
  3. Jag har torrtränat lite och förberett mig mentalt. Hur resonerar ni med rester som man värmer upp och så blir det ändå över av det också? Jag får lite matförgiftningsvibbar av att ställa in det i kylen igen.

    Min främsta strategi är att laga mindre mat! (Alltså mindre satser, mat lagar jag dagligen.) Sen har jag en vansinnigt kräsen 4-åring och en bebis som just börjat äta fast föda, så det går inte att komma ifrån en del spill. Men jag är startklar!

    SvaraRadera
  4. Jag ska helt klart vara med och försöka! Jag övertygar mej själv om att det är lättare då man är hemma än då man jobbar, för då man är hemma kan man tvinga i sig alla möjliga rester till lunch :).

    SvaraRadera
  5. Ska försöka vara med jag också. Det är ett bra initiativ!

    SvaraRadera
  6. Anna-Karin - ja, det där med att köpa för säkerhets skull, det känner jag igen. Jag köper gärna för mycket mjölkprodukter. Slut på det från och med januari - dessutom finns det ju alltid mer i butiken om det skulle ta slut.

    Pia - absolut! Så länge hunden äter upp resterna så är ju maten fortsatt till nytta! Brödet är vår bov här också - det löser jag - om det fortfarande är ett problem i januari - genom att torka det och föra det åt hästen. Det kan man annars också göra, om man bor i närheten av ett stall, för dit bröd ni inte annars blir av med!

    Mia - jag värmer nog mat - och bygger på den vart efter en eller två gånger. Vid tredje dagen går min gräns har jag på känn... Mindre mat per kokning låter bra, det samma tänkte jag satsa på. I synnerhet då det gäller den korte som bor här. Även om det är lite bökigt så är det ju ändå vettigare att värma upp lite mer om han fortfarande skulle vilja ha mer mat (I wish).

    Eva och Anna La - roligt att ni är med!

    SvaraRadera
  7. Wivinane Lundberg2 januari 2011 20:03

    NEJ!
    Detta ställer jag inte upp på!
    orsak?? Hela vårt kvarter slänger inte så mycket mat på en vecka som många av våra Gymnasieskolor slänger på EN dag!
    Hela kantiner - av orörd mat..Mat som skullekunna mätta alla våra inackorderade elever flera dagar.
    Detta pga. en idiotisk EU-lag - som kommit på att man inte kan och FÅR värma redna tillgad mat mer än en gång.
    Smart va???
    Förr kunde vi i personalen - våra elever osm ville - ja, vem som helst - köpa överbliven mat för 15 kr/ portion.
    Så vad spelar det för roll vad vi enskilda gör?
    Då vi samtidigt har lagar som tvingar våra skolkök till ett fasansfullt slöseri.

    wivianne.lundberg@home.se

    SvaraRadera
  8. Wivianne - jag ser din poäng - och din ilska. Jag har själv funderat på samma sak, det i allt det lilla ekologiska jag försöker göra. Det finns definitivt större bovar än jag och vi, men ändå kan jag inte låta bli att försöka. Det blir ju åtminstone inte värre av att jag och vi försöker dra vårt strå till stacken. Jag vill tro att det spelar roll att vi enskilda försöker vårt bästa.

    SvaraRadera