Linn har skrivit ett till, underbart inlägg om hur hennes son uttalar vissa ord - och jag har bett om tillstånd att få låna sonens ord och uttryck.
Fast, det är farligt det här. Att leka med ord, säga dem fel, fast man vet hur det egentligen skall vara. Farligast av allt är det att leka med namn.
Jag har kallat en viss tenor för Placebo Mingo i så många år att jag inte längre är säker på vad han heter på riktigt.
Jag älskar och samlar på alla tassigheter som de här! Just nu har jag två favoriter här hemma: klappådera (applådera) och chaufföraren (chauffören) säger storebror.
SvaraRaderaKänner mycket väl iget problemet med att säga fel i ett sammanhang där ingen fattar att man låtsas vara rolig. I min kompiskrets är det inside-skojigt att säga "sucké" i stället för succé. Ibland glömmer jag att säga rätt, och då får man minsann blickar om man råkar jobba med svenska språket som sitt redskap :-) Fast Placebo Mingo vill jag börja säga, det är jättefint!