måndag 15 november 2010

I den riktiga, viktiga världen

Det blåser. Man kunde nästan säga att det stormar.

I den riktiga, viktiga, världen är det lugnt.



I den riktiga världen har vi firat den allra första farsdagen. Lika mycket som jag gläder mig över Shorty har byggt sitt bo hos just oss, lika lycklig som jag är för att jag får vara Shortys mamma, minst lika mycket känner jag säll salighet över att min man får vara pappa. Han är bra på det.

Farsdagen lade ett skönt dis över det faktum att jag nu är fyrtio år gammal. Det jämna årtalet firades under samma ståhej och det kändes fint att dricka champagne och titta på livet, mitt liv. Jag är glad att jag har ett och att det är just mitt.

Kärlek, bästa vänner. Och frid. Kärlek och frid kan man sällan få för mycket av.

7 kommentarer:

  1. Grattis till hela familjen för att ni har fått varann, och grattis på 40-årsdagen, klart sånt ska firas med bubbel.

    SvaraRadera
  2. Nylsa! Finafina Nylsa! Jag blir så glad av att se dig här! Tack för alla gratulationer! Puss och kram!

    SvaraRadera
  3. och fina fina du, vet inte om du såg mina mail förra veckan om att jag hade hittat hit, jag kanske mailade till en gammal adress. Men nu vet du att jag finns här också i alla fall!

    SvaraRadera
  4. 40 är det nya svarta. Grattis i efterskott!

    SvaraRadera
  5. Har man ens någondera kan man skatta sig lycklig.

    SvaraRadera
  6. Hannah - alldeles korrekt. Och av ingendera kan man få för mycket.

    SvaraRadera
  7. Tudorienne - ja! Absolut! Vilken tur att man klär i svart!

    SvaraRadera