måndag 9 september 2013

Hur man skadar ett barn

Glömde det, eller ja, har ju inte bloggat så aktivt att jag återgett allt jag gjort eller allt jag tänkt på, men glömde berätta hur miljöskadat det lilla barnet är.

För att ta ut allt av de sista semesterdagarna, satsade vi stort. Bestämde oss för att åka in till stan för att gå på bio. Det går att dissekera händelsen i detalj, i synnerhet om man gör det under rubriken "Små saker ett barn som bor på landet uppskattar med stan":

1. För det första, stan som i Helsingfors, inte som Borgå. Kommer man från en by som består av några rondeller och ett par matbutiker så är det som att åka ut i rymden då man åker in till stan.

2. Att åka. Buss! Kollektivtrafik. Det är så stort att det nästan är onödigt att stiga av då man väl kommit till ändhållplatsen. Åkte man direkt på retur skulle det ha varit en upplevelse ändå.

3. Vi hann sitta en stund på ett café i Kampens köpcentrum. Den lilla var så taggad att han inte kunde tänka sig att äta något över huvud taget. Han ville bara njuta av omgivningen, för att citera honom "Mamma, det är så mycket människor här." På det bra sättet, enligt honom.

4. Tjusningen med alla affärer, alla skyltar i neon. För att, än en gång citera barnet; "Mamma, här är så vackert."

5. Biograf. Jag säger bara det, Tennispalatsi efter att enbart någon gång ha tittat på TV. Det var nästan bara för mycket. Inte bara för att det var film på enorm duk, popcornen och möjligheten till lösgodis, men - rulltrapporna. Kan ni fatta det, automatiska rulltrappor. Barnets totala lycka då han insåg att vi får åka både upp och ner om vi vill.

6. Trafikljusen. Tänk att det finns något så vackert och välfungerande som trafikljus. Det är lite tuffare än rondell, det. Trafikljus, mmm.

7. Spårvagn! Metro! Tänk att det finns sådana! Hur det känns att åka i dem, det vet den lille inget om ännu, vi spar det till någon nästa gång. Spårvagn, metro!

Behändigt och billigt. Inte en gång att den lille skulle få för sig att han, eller rättare sagt jag, borde köpa något i form av pryl, godis eller något annat. Hittills har den lille varit så begeistrad av att annat i stan att han inte ens förstår att en del folk åker in till stan för att köpa något - hur skall man hinna med det då man skall titta på alla rulltrappor och skyltar och allt? Berätta aldrig den andra sanningen för honom.

Sen åkte vi tillbaka till landet igen och så håller vi där honom i några månader igen och sen känns en tur i metron som näst intill julafton.

4 kommentarer:

  1. Det är just det som är så härligt med barn, det krävs så lite för att de skall vara lyckliga :)

    SvaraRadera
  2. Hög igenkänningsfaktor, fast vi är i stan lite oftare kanske. Jag har alltid tänkt Brunnsparken i Göteborg med kollektivtrafikkaos i alla vädersträck som ett aber. Sonen höll på att få glädjefnatt när vi kom dit och det dök upp spårvagnar och bussar i pluralis :-) Någon gång när jag skullat möta en kompis på ett köpcenter med rulltrappa har sonen fått åka precis så mycket han ville tills min kompis dök upp. Man hinner ruggigt många rundor på en kvart....

    Vi har tänkt tanken att åka till Legoland, men än då länge har vi nyttjat faktumet att det räcker med bussen som tar omväg till affären, så man får åka 24 min fast det tar 5 min med bil :-)

    SvaraRadera
  3. Fungerade för oss ännu på högstadiet (eller gymnasiet?): in till stan (Helsingfors alltså), åka metro till Nordsjö eller Mellungsbacka och tillbaka. Värsta turistandet, jättespännande.

    SvaraRadera