måndag 14 januari 2013

Var och en med sitt, men

Läste i dagens HBL om sexåringen som har en iPhone, artikeln finns här.

Och blir lite svag i huvudet, vad kommer den lille inte att kräva då han är sex år? Privat jet, rymdfarkost och ja, vad då?

Fick på Twitter en kommentar om att pekplattan varit en pop julklapp på ett dagis. Shit, säger jag, den lille hos oss var gladast över ett Blixten-bälte och ett par små krokodiler i gummi.

Att han kommer att bli mobbad om vi inte skärper oss.

11 kommentarer:

  1. Jag har samma tankar som du! Det är lite vansinne över det hela. Femåringen fick hama-pärlor och ett rosa diadem med en toffs. Hon var riktigt lycklig.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det är så enkelt då det är enkelt. Och helt rätt, dessutom. Tycker jag i alla fall!

      Radera
  2. Tror inte de små bryr sig, det är de vuxna som har något konstigt komplex. Tycker man skall våga stå emot och inte kompensera med grejer som egentligen inte tillför något. Bara min åsikt, men hoppas att flera skulle satsa på att ge barnen fantasi och egen kreativitet innan de formas av samhället.

    SvaraRadera
  3. Nu menar jag inte att telefonen i sig är dålig, den har ju klart sitt syfte att pojken skall kunna hålla kontakt med föräldrarna, men om den används till allt och pojken blir beroende av den....ja då är den nog inte till nytta.

    och ja...våra pojkar blir nog säkert också utanför då de får för "barnsliga " saker ;)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det roliga är att det ju ser ut att vara en hel del som resonerar som vi.

      Radera
  4. K.fick telefon nu till 12 årsdagen, nej inte iPhone,han har inte blivit mobbad.Jag tror bestämt att om vi vuxna inte skärper oss är det många som blir svaga i bl.a huvudet. Och på ett annat sätt än du och jag:)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Håller med, det är nog vi fullvuxna som gör de lite mindre svaga i huvudet. Eller åtminstone erbjuder vi dem många möjligheter att bli det, svaga i skallen.

      Radera
  5. På Drumsö upplever jag en hel del kapprustning men telefoner fick de flesta först på tvåan. Föräldrarna i skolan diskuterade tillsammans om när det var dags.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Den är obehaglig den här underliggande - och ibland helt uppenbara - tävlingen. Skrev en ukas om de här arma "goodie bagsen" som delas ut på födelsedagsfester för barn nuförtiden. Jag vägrar gå med på det också.

      Radera
  6. Det här med "föräldrarna diskuterade tillsammans om när det var dags" får mig att se rött. I vår skola föreslog en pappa att vi tillsammans skulle göra upp en regelbok om vad våra barn får göra och inte göra. Han ville ha nånting att visa åt sina barn så att dom inte skulle kunna säga att X eller Y alltid får gå hem från skolan via butiken och köpa godis. Gammalmodig som jag är så vill jag uppfostra mina barn som jag själv tänkt, inte enligt vad Xs eller Ys föräldrar har tänkt och accepterar. Vi har inte haft några problem med mobbade barn fastän de fick sina telefoner som 10 och 8 år gamla efter att ha sålt jultidningar. De skulle inte ha fått telefoner ännu heller, men jag tyckte mig inte vara berättigad att förbjuda dem då de skaffade dem genom att själv arbeta dem åt sig!
    Våra barn kräver ingenting,när de ber om nånting med motiveringen alla andra har/får också så brukar de helt lungt acceptera min förklaring att man inte alltid behöver göra eller ha allt lika som andra.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag är ju ännu i den situationen att den lille är så liten att han egentligen inte kräver något. I de situationer han propsar på något (sak, händelse, aktivitet) så säger jag nej då det är läge för ett nej.

      Radera