söndag 28 oktober 2012

*pheeew*

Sitter på ett rum i Lovisa och läser vad Pepster skriver på sin andra blogg om att vara borta från barnet (läs här).

Jag är ytterst sparsam i min nattliga frånvaro från barnet. Jag har varit borta någon natt här och där - nätternas antal går att räkna på den ena handens fingrar) - och det har nog alla gånger handlat om att vara på jobbresa (så också idag).

I all dess enkelhet så handlar det i mitt och vårt fall om att vi gärna vill vara hemma. Med fördel tillsammans med den lille. Men, det är bara vi.

Sådant tänker jag på timmarna innan den egentliga valrapporteringen sätter igång. Det blir en lång och spännande natt.

Annat som åker sicksack under peruken det är bland annat följande:

- det har aldrig varit så svårt att hitta en kandidat i ett val som det var den här gången. Jag hade haft lättare att välja kandidat i både Helsingfors och min gamla hemstad Vasa.

- är jag den enda som i röstningsbåset drabbas av den plötsliga rädslan för att helt plötsligt inte kunna skriva siffror rätt?

- jag har tydligen ett svårare trauma än jag trodde över det här med hala gator och snöoväder än vad jag trodde. Inte alls på grund av vädret i sig, men efter trafikolyckan i vintras trivs jag inte på vintergator.

- jag kommer att förlora en mycket, mycket kär vän under nästa vecka. Hästen jag ridit i mer än fem år kommer att flytta och jag blir ensam kvar på stallbacken. I och med att hästen och allt som hör till är en garanterade stressreleaser är jag lite ångestfylld.

Nu, lite tidningsjobb på det.

4 kommentarer:

  1. jag har aldrig haft så lätt att välja kandidat som i år. Jag hade tre hela alternativ som alla hade varit hur bra som helst, så det var bara att plocka en. Och visst stod jag där med darrande hand och var osäker på om mina siffror skulle godkännas.

    Vad beträffar barnen har vi aldrig varit borta mera än en natt i streck ifrån dem. kanske totalt fem gånger. Det är då alltså fem gånger på fem år.
    Fast nu känns det som om dom är stora nog att vara en lite längre tid borta, så vem vet om vi får iväg oss på en liten weekendresa snart.

    SvaraRadera
  2. Jag har också hört att många har haft svårt att välja, i Hfors, Vasa och i Åbo. Själv gick det lätt denna gång, men jag måste ärligt talat att jag inte orkat sätta mig in i saker och ting så mycket.

    Hehe, senast idag drabbades jag av oron att fyran inte var skrivet enligt modellerna på insturktionslappen i båset :P Så du är inte ensam ;)

    SvaraRadera
  3. Jag får mer panik över att jag skriver helt fel siffra. Alltså inte att min rätta siffra är fel skriven. Om det är mer eller mindre normalt vet jag inte ;)

    SvaraRadera
  4. Angående din käraste vän... På den stallbacken finns säkert många andra som skulle vara i behov att erbjuda sin häst som din stressreleaser. Klart att det inte vore samma som din käraste vän, men kanske nån med tiden kunde bli? Kram redan på förhand!

    SvaraRadera