onsdag 9 november 2011

Att kommentera folks yttre

Jag stötte på en människa, en människa som blivit halva sig själv. Fysiskt alltså. Personen i fråga har gått ner så mycket i vikt att man verkligen inte håller på att känna igen människan.

Jag blev lite ställd, märker att jag funderar på vårt möte i efterhand.

Hur skall man, hur vill jag bete mig i situationer som denna? Det känns inte bara okej att klämma fram ett käckt "oj, så smal du blivit!", för då säger man ju också samtidigt "oj, så tjock du var tidigare" - även om man aldrig tänkt på människan som rund, trind eller annat. Ofta så har ju personer som gått ner märkbart i vikt, jobbat otroligt hårt för en förändring och då kanske det skulle vara roligt att få lite feedback på det nya jaget?

Jag, min vana trogen, sade inget. Tycker fortsättningsvis att var och en med sitt och vem är jag att kommentera folks utseende, men, jag grubblar som ni märker.

Hur gör ni?

10 kommentarer:

  1. Jag skrev just ett inlägg där jag nämnde hur jag (och min man faktiskt också) efter att ha gått ner i vikt ofta får aningen negativa kommentarer som typ "voi ku sä oot kuihtunu, eihän sua meinaa enää tunnistaa!". Och då snackar vi inte om nån megaviktminskning, eftersom jag nu anser mig vara i sk "normalvikt" (den som hälsosystrarna tjatat om i alla dessa år...) och min man har fortfarande lite mage, dock inte lika stor som förut. Och de som kommenterar brukar ofta vara smalare än vi.
    Jag har märkt att bara ett enkelt "du ser bra ut!" brukar kännas kiva. Konstigt är ju faktiskt att man får komplimanger för sitt utseende först när man gått ner i vikt, hmm...

    SvaraRadera
  2. Det är svårt det där. Samtidigt som jag gillar att få komplimanger blir jag störd när någon kommenterar min vikt. eller, nåja, det beror ju lite på vem och hur man kommenterar.
    Håller med catten att det är störande när pinnsmala halvanorektiker påpekar hur mager man är när man har fyra storlekar större jeans än dom.
    Och Catten: Jag har inte sett dig sedan förra bloggalan, men du har alltid varit jätte snygg och jag har aldrig ens tänkt att du skulle ha ett enda kilo att tappa! Du har bara alltid så coola kläder att man "slösar" sin komplimang på dem istället

    SvaraRadera
  3. Jag har också tänkt på detdär, och brukar liksom Catta köra med ett "oj vad fräsch du ser ut!", eller nåt liknande. Då får ju personen själv bedöma vad det beror på, kanske den bara sovit gott natten innen, är på extra strålande humör, har snygga kläder på, eller tja, kanske har gått ner lite överflödiga kilon.

    SvaraRadera
  4. Jag har också en bekant (vi är inte speciellt nära) som för några år sedan gick ner halva sin kroppsvikt (hon hade varit rejält överviktig tidigare), och då jag träffade henne utbrast jag bara spontant, utan att tänka mig för; Guu vad du ser snygg och fräsch ut! Och i samma ögonblick kom jag på att hon eventuellt kunde ha tagit illa upp, men nix, hon blev jätteglad och berättade gärna om hur hon lyckats med projektet.

    Jag tycker att man inte alltså ska/behöver kommentera vikten i sig, men vem kan egentligen ta illa upp av att höra att man ser snygg ut?

    Catten: Jag tror inte det bara är viktminskingen som gör att folk kommenterar positivit, då någon försökt banta och lyckats med det brukar glädjen (och stoltheten) lysa igenom, och att bära sig själv stolt, DET om nånting är snyggt.

    SvaraRadera
  5. Nämen tack, söta Fua! Puss på dej!
    Och nu mena jag ju int att jag hela tiden fiskar efter komplimanger. Men som ett exempel kan nämnas när jag för ett antal år sedan hade en elak magbobba i flera veckor och gick ner i vikt ganska rejält och en kompis kommenterade foton tagna just efter (då jag verkligen inte var frisk ännu) "du ser så SNYGG ut!". Det avslöjade lite hur folk innerst inne tänker...

    SvaraRadera
  6. Jag, som själv lider av övervikt (inte bara några kilon) brukar ta illa upp när det diskuteras andra, icke närvarande, personers övervikt. Det är ju indirekt en pik åt mej också. Skulle jag nån gång lyckas bli av med så många kilon att det syns skulle jag nog närmast bli glad om nån märker det. Men så finns det ju de som förlorar vikt för att de drabbats av tex cancer, och i det läget vill man knappast höra hur snygg man är. Inte nån lätt fråga precis.
    Maj

    SvaraRadera
  7. Jösses, ni är bara så jäkla bra. Tack för alla kloka kommentarer!

    Jag hör ofta mig själv säga att jag tycker att personer jag möter är fina. Fin är ett ord jag nästan överanvänder, det främst för att jag tycker att det beskriver både det yttre och det inre. Jag säger det då jag menar det och det är rätt ofta.

    Maj, tack för din kommentar. Det här är något jag själv också reagerar på, inte bara då det gäller övervikt, utan också då det handlar om att "ha barn", att vara sjuk, vad som helst - att det alltid kan finnas en person som kan reagera på det som sägs utan att man själv vet om det eller förstår det. Det gäller alla gånger att hålla tungan rätt i mun.

    SvaraRadera
  8. Tack Micaela! Dessutom vet nog vi, som på riktigt är överviktiga, att vi är det. Det hjälper inte att andra påpekar det. Det bara sårar.
    Maj

    SvaraRadera
  9. Hej! Har läst här ett bra tag utan att kommentera, men när jag råkade läsa det här inlägget och Linus Fremins bloggpost om smal=komplimang strax efter så tänkte jag delurka ;-)

    Tack för en bra blogg.

    SvaraRadera
  10. Koko! Fantastiskt roligt att du kommenterar - och ett stort tack för länken! Linus är en ny bekantskap för mig!

    SvaraRadera