onsdag 2 september 2015

Tankar om döden

Han har ju funderat på den tidigare, döden. Han som i dag inte längre är fem år, utan sex.

Han var rätt trött i går på kvällen, lite nedstämd och frågade det, just före han skulle somna:

"Mamma, vad sen då, då du dör?"

Tänka, tänka, tänka. Köpa tid genom att be honom precisera lite, men han var envis:

"Mamma, vad sen då, då du dör?"

Jag vill och försöker vara ärlig och svarade som det är. Att jag då jag är död inte kommer att finnas mera.

Mängden tårar. Så liten och otröstlig.

Det uppenbara gick om och han somnade.

Och jag kommer ihåg det, ur min egen barndom. Att jag också drabbades av den här ångesten inför döden. Jag låg under en period och grät mig till sömns, livrädd för att någon skulle dö. Jag låg och bad till Gud att han inte skulle ta den och den och den - livrädd för att glömma någon, livrädd för att Gud skulle straffa mig genom att ta den jag glömde i min ramsa.

Så, jag resonerar just nu som så, att huvudsaken är att jag finns bredvid barnet då han funderar på en tid efter mig.

1 kommentar:

  1. Hej, jag Erika Jansson skrev åt dig om kärlekslås tidigare, att jag skulle fixa ett på Åland, det första som finns på Åland. Det fixade jag år 2010 då vi gifte oss och nu har några fler lås satts till. Kolla på min blogg så ser du foto. Vet ej hur man sätter foto hit. www.madammen.blogg.se Hälsningar /Erika

    SvaraRadera