Ja, eller släkten och släkten, men ändå. Shorty har ärvt (ja, eller lärt sig, som är det gällande i det här fallet) mina asociala gener! Eller så tycker Shorty riktigt illa om grannarna.
Shorty är (eller, det är ju egentligen jag som borde bestämma?) formidabel på att tajma sina tupplurar! Då de andra barnen kommer ut ur sina hålor för att leka i sandlådan, då går Shorty och lägger sig första gången. Då de andra barnen serveras lunch och läggs för att sova, då stiger Shorty upp.
Sandlådan gapar tom - och Shorty får lov att hålla till godo med mig.
Samma procedur upprepas på eftermiddagen.
Vem har sagt att them short ones behöver lika långt sällskap?
Det handlar om integritet! Go Shorty!
SvaraRadera