Kärleksförklaringarna den lille ger mig är många och jag suger i mig likt en riktigt törstig svamp. På något sätt har den jag fick i går verkligen gått in i mitt hjärta och rumsterat om, den känns verkligen. Har gått omkring och nynnat åt den mer eller mindre hela dagen och alldeles just, då jag likt en packåsna släpade på mat från butiken, tung arbetsväska och allt det där, så slog den ner igen.
Blixten som alltid slår ner på samma ställe.
Tacksamheten, en tacksamhet så stor att jag aldrig kommer att kunna sätta ord på den. Tacksamheten över att allt det som var så eländigt kunde bli något så här olidligt vackert. Att just jag fick bli mamma till den där typen som älskar mig så att siffrorna tar slut. Kärleken som gör att jag tappar andan, allt det jag kan känna för den här lintotten som ännu försäkrar sig om att alla siffror, plus femman och sjuan, att det är mycket.
Insert heart here.
Otroligt mysigt, och välförtjänt!
SvaraRaderaDet är så, så ljuvligt!
SvaraRadera