torsdag 13 december 2012

Dagens bästa tips, var bestämd

Peppe skrev ett inlägg i går, en fundering kring hur olika kvinnor och män uttrycker sig. Du hittar inlägget här.

Jag diggar Peppes tanke om att alltid ta vägen via "vad skulle en medelålders man göra..." och märker att jag redan nu formulerat mig lite annorlunda än jag annars brukar.

Det (o)roliga är att jag tycker att jag låter rätt burdus då jag skalar bort det vaga, det involverande.

Men, kanske det bara är lättare att förstå vad jag är ute efter om jag försöker uttrycka mig som en medelålders man?

2 kommentarer:

  1. Speciellt om du kommunicerar med medelålders män (vilket jag vet att du tyvärr är tvungen att göra alltför ofta)

    SvaraRadera
  2. Hej, jag ramlade in här och läste med intresse, och tänkte dela med mig av en något omskakande upplevelse jag hade för något år sen:

    Jag gick en kurs i universitetspedagogik och deltog i en övning där kursdeltagare fick ställa sig inför en grupp där gruppen frångick sociala normer på olika sätt - sedan fick dessa deltagare gissa vilka normer gruppen hade frångått. En av övningarna var att kvinnor fick agera som män och män fick agera som kvinnor utifrån det man vet om könsskillnader i akademiska sammanhang. Jag fick alltså "spela" man. Jag satt bredbent, avbröt utan att begära ordet, propsade på ändringar i lärarens upplägg och kommunicerade oerhört burdust. Jag tog så sabla mycket plats och kände mig fruktansvärt obekväm i min roll, jag tyckte att jag betedde mig så svinaktigt.

    Det som jag verkligen tar med mig från övningen är dock detta: den som stod framför gruppen ("läraren") och skulle tolka gruppbeteendet var man och några år äldre än jag, och han uppfattade inte mitt beteende som överdrivet ens en gång. Han uppfattade mig som förhållandevis normal!

    Jag vill alltså bekräfta Peppes tanke om att det verkligen kan gagna en själv att agera medelålders man oftare: vissa medelålders män verkar t.o.m. tycka att man är mer lättförståelig när man går in i den rollen. För min egen del är problemet att jag uppenbarligen inte känner mig bekväm med att ta den platsen. Sånt kan göra mig arg. Strukturell jämlikhet känns väldigt långt borta då.

    SvaraRadera