måndag 30 mars 2015

Kråkmåndag, påskkyrka

"Ja, men hur mycket tvingas barnen att be och trosbekänna?"

Våra barn är inte kyrkoanslutna, det har sina randiga och rutiga skäl, och precis som de flesta andra föräldrar har jag fyllt i en blankett på dagis. Jo, vårt dagisbarn får delta i utflykter till kyrkan och inte mer om det.

Jag resonerar som så att det dels är hälsosamt att den lille lär sig hur en del av världen fungerar, genom en inblick i den evangelisk-lutherska världen kanske han kan bygga en förståelse också för andra sätt att tänka. Så förlitar jag mig på det här med gemenskap, att det är bra att han får dela också upplevelser som denna, ett besök till kyrkan, med sina vänner och dagiskompisar.

Måste erkänna att jag inte tänkt på det ännu, hur vi väljer att göra då han börjar skolan.

Hur resonerar ni, ni som är föräldrar till barn som inte är upptagna i någon församling?

Ja, tanken slog mig då jag hörde frågan tidigare i morse. En förälders bekymmer inför besöket till kyrkan.

6 kommentarer:

  1. Jag bloggade nästan identiskt för någon månad sedan

    http://sevendays.vasabladet.fi/bloggar/linnjung/livsaskadning-vs-religionsundervisning

    SvaraRadera
  2. Ja, vi har det där riktiga valet framför oss först om ett år, men, men. Lutar å ena sidan mot traditionell religionsundervisning just på grund av det jag skrev ovan och vet alldeles för lite om undervisningen i livsåskådning. Får de liksom ordning på världsoordningen i livsåskådningen eller ej? Svårt det här.

    SvaraRadera
  3. Våra går inte till kyrkan och läser livsåskådning i skolan. Själv "försvarar" jag alltid kristna då det kommer upp vid diskussioner hemma att "Kalle tror på Gud" eller nåt annat. Påminner att alla få tro på sitt (medan fadern är en sann ateist utan större förståelse för religioner). Men vill inte att de lär sig sagan och ska behöva dyka för djupt innan de får fundera lite mognare på saken. Har själv gått i kyrkans klubb och söndagsskola och känner att det kanske inte var bra för mig, i det långa loppet. :D Livsåskådningen borde det ju bara bli någon bukt på, tydlig läroplan och intressanta diskussioner. Har varit nöjd med äldres (han har dessutom själv varit ovanligt aktiv just i detta ämne fast han annors avskyr skolan, gillar väl att få tänka och tala själv, då de har mycket egna funderingar med) men är lite osäker på vad den yngre lär sig?! Som tur är de flera nuförtiden, så man är inte "konstig" längre då man väljer bort detta. Lycka till med funderingarna!

    SvaraRadera
  4. Melli! Tack för din kommentar! Påminner mig om att jag också gått i någon söndagsskola (hahhaaahhaaa - i vår familj!) och det enda jag kommer ihåg är att vi hade en julkalender som vi barn skulle lägga pengar i...

    SvaraRadera
  5. Vår familj hör inte till kyrkan. Har själv haft religion i lågstadie och livsåskådning i högstadie o gymnasie. Skadade inte att få rella med en bit. Det blev samma med äldre barnet eftersom skolan är så liten o ingen annan har livsåskådning som skulle fixas på en annan skola vid behov. Anser att hon kan ta rellan i lågstadie och lär sej en del av det. Hon får välja om några år då det blir högstadie hur hon själv vill sen.
    -Kiira

    SvaraRadera
  6. Kiira! Vi resonerar lite i samma banor, att barnen får vara med och bestämma sen då de är redo för det. Det gäller inte bara religion i skolan, det gäller också medlemskap eller ej, dop om de vill konfirmera sig, allt sådant. I väntan på att de är medbestämmare sonderar jag terräng och försöker reda upp de egna åsikterna.

    SvaraRadera