Korvkoppar och murusås

Inte för att jag tror på något övernaturligt över huvud taget, men det är nog ett fantastiskt sammanträffande att samma dag som vi talade om gamla maträtter, det vill säga mat man åt som barn, hade någon hittat hit genom sökorden 70-tals maträtter.

Och jag vill, naturligtvis, dela mina kulinaristiska utsvävningar på det glada sjuttiotalet.

- Korvkoppar.
Lördagskorv säljs ju i sådana där fina orangefärgade stänger. Den korven skars i centimertjocka skivor som stektes så att de bildade små skålar. Korvskålarna inmundigades med senap.
Jag har i fullvuxen ålder aldrig kunnat äta stekt korv. Uh.

- Sej.
Sejen tinades något och skars också den i centimeter tjocka skivor. Skivorna stektes och saltades och eventuellt pressades lite citron över.
Uh. Tack vare att jag hade katter i många år, så anser jag fortfarande att sej mest lämpar sig som kattföda.

- Murusås.
Mammas stekte maletkött och blandade det hela i en brunsås. Minnet av såsen är att det var gudomligt gott.
Jag gör försök att tota ihop murusås åt den lille ibland. Min sås är nära, men inte helt där mammas sås var.

- Stekta leverbiffar.
Ja, leverbiffarna var okej om de var utan senor.
Brukar beställa lever då jag äter ute, vilket händer verkligt sällan nuförtiden. Har hemma gjort sås på kycklinglever några gånger.

- Ungskorv.
Ja, en rejäl länga korv med skåra i mitten. Ketchup, senap och ost och in i ugnen.
Inte så pjåkigt, men jag tror inte att jag lyckats tillreda ungskorv under de tjugo senaste åren.

Det är rätterna jag kommer att tänka på just nu. Fler kanske dyker upp då jag gräver i hjärnstuffet.