tisdag 15 maj 2012

Musikalisk knock-out i morgonrusningen

Körde in till stan i morgonrusningen och zappade min vana trogen mellan radiokanalerna.

Min favoritkanal, X3M, råkade spela Adeles "Set fire to the rain" då jag kom in på kanalen. Och det var, än en gång, ett ypperligt exempel på hur bra (och ibland dålig) musik kan föra en till tusen och en platser på en nanosekund.




Den här låten är, utöver det att den är fin, så senaste höst för mig. Den är regn, den är grå himmel, det är en mamma som lär sig lämna sitt barn på dagis, som på grund av det har ett ont hjärta utanför kroppen. Det är också en Micaela som sitter i Böle och blickar ut över regniga tak och undrar vart hon borde ta vägen.

Låten handlar säkert egentligen, enligt Adele och alla andra, om något helt annat. Men, för mig är det en stark underström av sorg och så augusti 2011.

Dessutom får låten mig alltid att tänka på Catzo. Med värme.

3 kommentarer:

  1. Åh. Jag lyssnade på den nu för första gången sen förra hösten. Och du har rätt, herregud såna känslor det finns i den där låten. Hela Adeles 21 är en enda stor break-up-platta för mig, kan inte lyssna på den mer. Men fan alltså, den här låten är så bra! Och ja. Ett grått böle. Ett grått sinne. Och sen ba Adele, den enda som förstår! (förutom Jocke Berg)
    Egentligen synd att en del bra låtar "förstörs" genom att förknippas med depp och sånt. Fast samtidigt himla fint att en biisi kan vara så stor och så stark att själen vrider sig runt sin egen axel när man hör första strofen. Fint.

    SvaraRadera
  2. Ja men så är det. Ögonblick man tror att man glömt. James Blunt spelades i radio då jag födde Artur, oj så konstigt att höra den på nytt. DÅ nu är jag van, det är ju åtta år sedan. Det är lite samma med dofter. Gick en gång in i en butik i Gamla stan i Stockholm och där doftade det barndomens badskum, häftigt.

    SvaraRadera
  3. Catzo, jag vet SÅ detdär med album man inte kan lyssna på för att det gör för ont. Men den känslan när man en dag kan lyssna på den pånytt utan att känna dendär smärtan i hjärtat, den är fin! ...för att lite fortsätta på din kommentar på mitt inlägg.

    SvaraRadera