Jag har för mig att det var Astrid Lindgren som i sina telefonsamtal (med sin syster?) alltid gjorde detta konstaterande "döden, döden" - för att få det avklarat. I stället för att dilla om sjukdomar och elände och alla vänner och släktingar som dog, så sammanfattade Astrid i detta korta "döden, döden".
Jag skrev om döden i en ledare idag, därav "döden, döden". Om du är intresserad av att läsa, så hittar du ledaren (och min åsikt om aktiv dödshjälp) här.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar