Jag vet att jag kommer att få äta upp mina ord, om tretton år står jag säkert i dörröppningen till den lilles (han är förhoppningsvis lite större då) och gormar om icke-städandets inverkan på veckopengen.
Desto större orsak att vara glad så länge det varar. Det roligaste den lille vet, det är att diska och dammsuga.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar