Tusen tack för era svar och kommentarer i inlägget under, ska definitivt återkomma med ett inlägg i ärendet. Har på känn att det kan bli ett långt ett. Måste också låta lite vatten rinna under bron, jag var i ett lite echauffrerat tillstånd då jag frågade eder och äro ånyo lite het om kinderna. Då skall man inte författa.
(Vad är upp med språket från 1800-talet?!?)
Bara vägar, vettni. Den där pockande känslan, jag tror tammetusan att kroppen vill dra på sig joggingskorna. Kåsch i taket.
(Så, nu kom jag åtminstone själv ur min sekelskiftesfeelis sådär i språk mätt.)
Kan du inte skicka lite av den pockande känslan att vilja dra på sig joggingskorna till mig, per telepati, tack! ;-) Bara vägar har vi haft ett tag. Nåt inre tvång att jogga har jag aldrig lyckats uppbringa....
SvaraRaderaAnna-Karin, vågar inte posta den riktigt än, är inte säker på att den är av den hållbara sorten!
SvaraRadera:-)
Radera