Den lille råkade somna då han kom hem från dagis igår, ni vet, jobbig dag. Måndag, svårt att starta om efter sportlovet, ny dam som jobbar på dagiset, ingen sömn och ingen mat - tala om måndag.
I alla fall, min tvära uppgift var att väcka barnet, knasigt nog för att han skulle kunna sova lite senare. Jag säger bara det, väck inte den lille björn som sover. För det första tog det en halv timme att få honom att vakna och då han väl vaknade, var han arg som en spindel. Riktigt arg alltså.
Det som krävdes för att han skulle sluta hata mig och fadern i huset, det var; garage för alla bilar (det vill säga alla hans bilar lastades in under min tröja), en kokong (sovpåsen ur någon mammalåda som han kunde krypa in i), en gunga (samma sovpåse i annan funktion), samtal med walkie-talkietelefonerna samt Olli, Nyckelpigan och Muminpappa i rollerna som bilar, mopeder och flygplan.
Nu skulle man tro att han var glad?
Nej.
Efter detta krävdes ännu en timme dans i ring. Ackompanjerat av ett piano med förhandsbandad - fruktansvärd - musik.
Då vi var färdiga och svettiga av allt detta, så började den lille agera glatt normal igen.
Osis att det började bli läggdags just då.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar