onsdag 22 augusti 2012

nednutsegårF

Frågestunden, men andra vägen. Det vill säga jag frågar och du svarar.

1. Har du manliga läsare på din blogg?

Det sägs att kvinnor brukar söka efter sin far då de väljer partner.

2. Ser du din far (eller drag av honom) i din partner? Eller drag av din mor om du har en kvinnlig partner?

14 kommentarer:

  1. 1. Min man läser min blogg, så ja. Också några manliga kompisar har låtit det slinka att dom läst något i bloggen, så jag gissar att dom gör det, åtminstone nu som då.

    2. Funny you should ask! Jag funderade just på det där en längre stund, och nej, dom är väldigt olika. Min man är däremot väldigt lik min mor. Vad säger det om oss?

    SvaraRadera
  2. 1. Min man, våra manliga kompisar, manliga släktingar och några bekantas manliga bekanta vet jag att läser. Men som alltid är det ju bara dem som kommenterar eller som kommer fram och erkänner som man vet att läser.

    2. Hmm. Nej, är mitt spontana svar, men några drag finns där kanske. På ytan är de väldigt olika, men kanske de har en del gemensamt ändå. Olikheterna beror ju på generationsskillnader, olika intressen, jobb och bakgrund, men personlighet och åsikter kanske nog liknar. Så svaret blir nog ja.

    SvaraRadera
  3. 1. Hmm, vet faktist inte? Tror inte.

    2. Nej, men min kille har kanske pytte lite samma drag som min mamma.

    SvaraRadera
  4. 1. Ingen aning
    2. Min man har drag av min mor;)

    SvaraRadera
  5. 1. Jo, två min morbror och Serpens albus.. haha. I varje fall ger de sig inte riktigt ofta till känna.

    2. Alltså, jag vet inte hur jag kan ha prickat så rätt (fel?) men min pjkvän är så lik min pappa att det ibland är som att vara tillsammans med sin far. Lite jobbigt, men jo nog stämmer det.

    SvaraRadera
  6. 1) Två stycken, Marcus och Caj.

    2) Han är förskräckligt lik min mor, men sen vi blev tillsammans så har han också allt mera börjat ta drag av min far. Så snart lever jag tillsammans med båda mina föräldrar igen.

    SvaraRadera
  7. 1. Min pappa läser bloggen. Sen vet jag inte om det finns flera.

    2. Min sambo är inte alls lik min far. Inte det minsta.

    SvaraRadera
  8. 2) Faktum är att efter 6år tillsammans börjar jag hitta drag som min far hade:)) Ex Som att han går upp på natten till kylskåpet, och läser nattetid.Ibland kommer jag bara på dessa egenheter....Men så flera olikheter också:)

    SvaraRadera
  9. Så roligt att läsa era kommentarer! Roligt att det är så många av er som säger att era hälfter påminner om era mödrar, påfallande många!

    Nu undrar jag ju förstås, stilla, om någon av er vill gå in på detaljer, vilka drag det är som är gemensamma. Men, det avgör ni naturligtvis själva!

    Jag har åtminstone två manliga läsare. Min man och min far. Så skall jag då lägga ut texten om om de påminner om varandra och hur i så fall?

    Jo, de påminner om varandra. På bra sätt och på sätt som gör mig vansinnig.

    SvaraRadera
  10. Dom är båda ordentliga, bär ansvar, förbereder sig väl, är stabila i humöret, tycker inte om överraskningar och behöver mera sömn än genomsnittsbefolkningen. Båda blir tokiga på mig då jag lämnar skåpdörren på vid gavel och aldrig betalar mina räkningar i tid.

    SvaraRadera
  11. 1) Tja, några stycken, manliga vänner och släktingar främst, men väldigt få.

    2) Ja, där finns vissa likheter, men förstås väldigt många olikheter också. Detaljer, you say. Hmm, helt fysiskt så är de lika långa, ca. 175 cm. Det finns säkert en viss bekvämhet och igenkänningsfaktor där, eftersom jag aldrig riktigt dragits till långa män. Sen råkar de faktiskt jobba inom samma bransch. Det finns vissa gemensamma egenheter, eller lustiga sätt att göra saker/tänka, mer än personlighetsdrag överlag. Detaljer, så att säga.

    SvaraRadera
  12. 1: Jag skriver mycket om genus och då har det faktiskt mest varit män på bloggen och diskuterat. Ofta arga män, men ändå.

    2: Jag tror så där i princip att det är sant att man söker sig till en som liknar sin pappa, men jag kan inte säga att jag ser en enda likhet mellan min pappa och min man. Inget i kroppsformen, kroppsspråket, vanliga språket, håret, ögonen, klädstil. Inget.

    SvaraRadera
  13. 1. Ja, nog om man ska utgå från kommentarerna. Sedan är det sorgligt nog en av dem som utmärker sig genom att vara ett rejält psycho också, vilket vissa gånger an få mig att i ren frustration tänka att det skulle vara bättre om inga män alls läste min blogg eller något annat jag någonsin skrivit. (Inte konstruktivt tänkt alls, men det säger kanske något om hur absolut jätteilla jag tycker om den här mannens trakasserier)

    2. Har ingen partner att jämföra med, men har märkt att jag är den bland mina kvinnliga bekanta som tydligast dras till män med skägg. De flesta andra verkar placera sig någonstans på skalan skeptiska till neutrala, medan jag nästan alltid tycker att det gör en man mer attraktiv om han har skägg. Och min far? Har aldrig sett honom utan skägg annat än på mycket gamla foton. Tror absolut att det påverkar...
    Tänker också att en del andra saker mera på karaktärsdrag spelar in eftersom jag tenderar att dras till män som kan vara trygga i sig själva utan att spela macho, och det känner jag också igen från min pappa.

    SvaraRadera
  14. 1) Ett par, tror jag.
    2) Lite faktiskt jo. De är båda ganska lugna och harmoniska, men har ett oerhört temperament då de blir sårade. Båda är lite av martyrer. ;)

    SvaraRadera