Kommer ni ihåg hur det var förr i världen, långt innan datorer och mobiltelefoner fanns, ibland kunde man höra efterlysningar på radio. Det var oftast på sommaren, då familjer hade gett sig ut på hederliga bilsemestrar, man hörde meddelanden läsas upp på radio.
"Familjen den och den, som tros befinna sig där och där, ta genast kontakt med den och den. Jag upprepar..."
Jag tyckte de här meddelandena var väldigt gripande då jag var liten. På något sätt visste man ju att det inte stod rätt till, att familjen den och den skulle få höra tråkiga nyheter. Nu för tiden undrar jag om det sättet att skicka röksignaler, om det fungerade?
I alla fall, just nu har jag ett meddelande till Mia.
Mia. Stop. På skidsemester i Frankrike. Stop. Jag försöker få kontakt med dig. Stop. Mobiltelefonseländet (min) fungerar inte som den skall. Stop. Paketet kan fortfarande bli ditt. Stop. Jag hoppas att det är okej att jag ringer dig. Stop.
Tack för påminnelsen! Fascinerande hur man plötsligt kommer ihåg saker man inte visste att man mindes. För jo, nu minns jag ju den där dramatiska undertonen i efterlysningarna.
SvaraRadera(Tänk det där lilla fönstret tid i historien när radion fanns men inte mobiltelefonerna eller internet.)
Hej, Är fruktansvärt dålig på att kommentera, men kollar in här ibland. Tänkte bara fråga vad som hände med dina härliga orangea möbler. Fick du dem sålda?
SvaraRaderaIka - visst är det roligt, att man helt plötsligt av en outgrundlig slump, kan stöta på minnen man inte visste att man på?
SvaraRaderaAnna-Bell, så underbart roligt att se dig här (jag läser dig också, tro inte annat)! Det orangea möblemanget ser ut att ha funnit en ny, förhoppningsvis glad, ägare! Hoppas allt är mer än väl med dig och din familj!
Ja, röksignaler skulle ha funkat bäst! Den närmast totala mediaskuggan är över, wannabe ski bum har hittat civilisationen igen och är ytterst glad för sitt orangea paket :)
SvaraRadera