måndag 28 mars 2011

Micaela, 4 år

Isglass, Gul Jaffa, Pommac, isglass, isglass, isglass...

Jösses. Hela den här familjen ligger däckad i vår första gemensamma kräk- och diarresjuka. Det är inte en vacker syn, vill jag påstå, och så luktar vi illa också. Vi som är över en meter klarar oss rätt bra, men det är värre med den lille, han vill inte riktigt få något i sig. Och får han det, så kommer det upp igen.

Jag kan också rapportera att kräkandet inleddes hos svärföräldrarna, så, vi har lyckats smitta ner dem också.

Isglass, ja, på tal om den, är jag den enda som känner mig som ett litet barn igen, i synnerhet då jag är tvungen att kräkas?

4 kommentarer:

  1. Stackars dig och stackars hela familjen! Kräksjuka är så förnedrande oglamoröst. Jag kan inte med gul Jaffa, för det fick vi alltidalltid när vi var kräksjuka och aldrig däremellan (can you say Pavlov?). Krya krya!

    SvaraRadera
  2. Ojoj, nästa gång kan du gardera dig genom att svälja 10 vitpepparkorn-innan kräksjukan drabbar dig!

    SvaraRadera
  3. Oj fy fan. Vi smittade en gång ner morföräldrarna så att en av dem blev riktigt sjuk och fick hänga på intensiven ett tag...Sedan dess är jag jävla försiktig med smittor av olika slag.

    SvaraRadera
  4. uj äckel. vi med. En gång lyckades vår familj smitta ner både far- och morföräldrarna en kompis och tre skolkamrater. alla spydde som fontäner utom jag. det kändes då inte riktigt rättvist. Nu gav fafa tillbaka och smittade ner oss.

    SvaraRadera