Den lille är ju en gammal, garvad dagisräv nu förtiden. Han har ju hängt på dagiset ända sedan senaste höst, så han svänger rätt vant med sina homies.
Ett smärre problem finns dock. I och med att status quo inte är något som gäller ens på det lantligaste dagis, så händer det att barn flyttar och det trillar in en del nya barn i stället.
Fine. Och det är fint, om inte de nya barnen är bebisar.
Den lille avskyr bebisar. Avskyr med stort A.
Ni kan ana er hur glad den lille är nu då det finns tre, jag upprepar, tre, nya korta människor på hans hemmadagis.
Skulle jag vara lagd åt det mer fertila hållet skulle jag laga en bebis för att den lille skulle vänja sig, men, ni vet hur lätt det är.
Dessutom märker man hur snabbt tiden går då den lilla människan går från att vara minst i sin grupp till att vara bland de äldsta och klaga på saker som att de yngre "inte kan prata". ;-)
SvaraRaderaJa, alltså jag fick ju halvspatt då jag fick höra att den lille uppgraderades till de större barnen i sin grupp. Min bebis.
SvaraRaderaSamma metod som med hunden. Tar den nära det äckliga, och matar med godis för att ge positiva associationer. Brukar funka jättebra. Lycka till. BTW, lärde han sig fräsa?
SvaraRaderaUnderbar inlärningsmetod, den som också tillämpas på hund! Det som gör tipset lite svårbrukbart är det faktum att den här lilla hunden inte är speciellt förtjust i något i mat- eller godisväg.
SvaraRaderaFräsa! Ja kyllä! Eller vi är halvvägs. Den lille fräser förtjust med öppen mun - och slutresultatet är därför inte riktigt det det borde. Men, vi är halvvägs!
Haha! Glad att höra att Alvin inte är den enda! Det finns en baby på dagis, och henne har han lite attityd mot. Han kallar henne dum och knuffar omkull henne "av misstag" så fort ingen tittar. Stolt mamma? I think not.
SvaraRaderaFua - :D
SvaraRaderaDet är alltid skönt att höra att "också andras barn..."