torsdag 4 februari 2016

Måste ännu återkomma till bollen

...till fotbollen.

Skrev om det för några dagar sedan, att jag anmälde mig till en fotbollsskola för fullvuxna.

Jag har alltid sett mig själv som en som avskyr lagsport. Det sportande jag utövat, det har alltid, alltid handlat om något jag gjort ensam. Ridit. Simmat. Länkat. Alltid ensam.

Att jag gjort på detta sättet, det beror dels på att jag tycker väldigt mycket om att vara ensam, dels på att jag inte tycker om att jämföra mig med andra. I synnerhet inte i fråga om sport och idrott, vilket i sin tur kan bero på att jag själv inte anser att jag är så där väldigt bra på det jag utövat. Ja, jag som inte vill jämföra mig med andra.

Men, jag har också byggt ensamsportandet på tron på att jag inte har någon tävlingsinstinkt. Och då kan jag lika väl gnata på för mig själv.

Fotbollen, då? Har inget minne av att jag ens skulle spelat fotboll under gymnastiken i skolan. Men, har också utgått från att mitt bollsinne är lika med noll, i kombination med koordineringsförmåga som en soffa ungefär.

Så, fotbollsskola. Det var så långt borta från min bekväma hörna man bara kan tänka sig. Jag trodde faktiskt att jag skulle avsky varje stund i fotbollshallen.

Tji fick jag. Jag fick tji så det rungar om det.

Jag älskar fotbollsskolan.

Nu är jag ingen Messi, men ingen totalmess (haha) ändå. Det är klart att jag inte är en dribbel- och spelmästare, men det är så roligt att det inte gör något! Jag tränar tillsammans med två andra kvinnor och cirka 15 män och alla träningar avslutas med en "match". I de här matcherna har jag överraskat mig själv, i synnerhet då någon av männen försöker (och lyckas!) dribbla bort mig - jag blir så arg. Och ilskan gör att jag kämpar ännu hårdare, det kan alltså hända att en liten tävlingsinstinkt har lyft sitt vackra tryne.

Vi har ju apdålig halltid (men, vi har en hall!), vi tränar mitt i natten. Och det enda som grämer mig, det är att vi bara har en träning i veckan. Jag skulle vilja träna varje kväll!

Så sent som i går tänkte jag på det, att det var ju synd att jag skulle komma på att jag verkligen tycker om att träna tillsammans med andra och tycker om att spela fotboll först nu. Men, jag ändrade ändå den tanken till det motsatta. Det var ju en innerlig tur att jag upptäckte det här nu!

Träning i kväll! Äntligen!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar