Alla barn...

Idag är dagen då alla FB-vänner sitter ute på flygfältet, på väg mot nya, varma äventyr.

Själv sitter jag i Borgå.

Alla barn var ute flög, utom Micaela. Hon satt i Borgå och vela.

Marthans svaga punkt

Ja, jag är typen som alltid hasar omkring i yllesockor. Jag förbrukar rätt många par per år. Skulle gärna ha en hel korg full av sockor.

Men, icke.

För, trots Marthan i mig, så kan jag verkligen inte sticka ett par sockor. Så, det här är en efterlysning - vem kan tänkas lära mig sticka sockor? Jelp?

En varning; jag är inte så att säga den händiga (i fråga om handarbete) typen. Jag kan sticka raka stycken, både avigt och rätt, men det är hälen som är - häh häh - min akilleshäl.

P.S Är medveten om att det ordnas stickcaféer och grejor, men jag önskar i detta fall få gå i specialklass.

Murphy?

Jag är en liten gnällapa idag. Men jag skyller det på valarbetströttma och lovar vara pigg och glad i morgon.

Men, man vet att man är trött då timmen på bilservicen känns som en vecka på spa. Att däckbytet drog ut på tiden kändes som värsta lyxbehandlingen.

Och sen då, då jag väl efter gastkramande färd på sommardäck har fått vinterhjulen att rulla, vad händer då? Vad händer då?

Det börjar regna.

Kommunalt vs. privat

Jag är trött som en purken murkla, tre timmars sömn makes Micaela a dull boy. Jobb, inte barnet (red. anm.).

Anyhow (så man nu är internationell helt plöstligt), en fråga riktad till er som har eller har haft barn på dagis:

Kommunalt eller privat? Och varför?

Eller har ni testat båda? Tumme upp och tumme ner?

Jag är alltså mer än nöjd, jag är otroligt nöjd med det dagis den lille går på. Men, det blåser förändringens vindar och jag ser både för- och nackdelar med bägge alternativen.

Hjälp den purkna murklan, ja?

*pheeew*

Sitter på ett rum i Lovisa och läser vad Pepster skriver på sin andra blogg om att vara borta från barnet (läs här).

Jag är ytterst sparsam i min nattliga frånvaro från barnet. Jag har varit borta någon natt här och där - nätternas antal går att räkna på den ena handens fingrar) - och det har nog alla gånger handlat om att vara på jobbresa (så också idag).

I all dess enkelhet så handlar det i mitt och vårt fall om att vi gärna vill vara hemma. Med fördel tillsammans med den lille. Men, det är bara vi.

Sådant tänker jag på timmarna innan den egentliga valrapporteringen sätter igång. Det blir en lång och spännande natt.

Annat som åker sicksack under peruken det är bland annat följande:

- det har aldrig varit så svårt att hitta en kandidat i ett val som det var den här gången. Jag hade haft lättare att välja kandidat i både Helsingfors och min gamla hemstad Vasa.

- är jag den enda som i röstningsbåset drabbas av den plötsliga rädslan för att helt plötsligt inte kunna skriva siffror rätt?

- jag har tydligen ett svårare trauma än jag trodde över det här med hala gator och snöoväder än vad jag trodde. Inte alls på grund av vädret i sig, men efter trafikolyckan i vintras trivs jag inte på vintergator.

- jag kommer att förlora en mycket, mycket kär vän under nästa vecka. Hästen jag ridit i mer än fem år kommer att flytta och jag blir ensam kvar på stallbacken. I och med att hästen och allt som hör till är en garanterade stressreleaser är jag lite ångestfylld.

Nu, lite tidningsjobb på det.

Mitt barn skall inte ha några tröjor med tryck

Jag har tidigare redan lagt ut texten om en hur bra mamma jag var före jag fick barn.
Långa radiramsan om hemgjord mat, leksaker blott i trä och absolut inga tröjor med tryck.

Pah, säger jag bara.

Bildbevis?

Ledsen för de dåliga fotografierna, men ni får en bild av hur det ser ut ändå. Och då skall ni veta att bakom dessa bilder döljer sig Blixtenstrumpor, Blixtenkalsonger, Blixtentröjor och en Blixtenpyjamas. Plus alla Blixtenprylar.

I rest my case.

När blir man tillräckligt gammal?

När blir man så gammal att man har rätt att börja bete sig illa?

Illa till exempel på ett sådant sätt att man inte behöver anstränga sig för att tex. presentera sig i telefon innan man börjar skälla?

Frågar en som blev väckt av en arg dam då det ännu var väldigt, väldigt mörkt ute.