En av nackdelarna med att bo på landet...

...det kunde ju vara det enkla lilla faktum att det finns björnar i byn. Alltså inte bara kramgoa nallebjörnar (ursäkta uttrycket!), utan riktiga björnar.

Enligt hörsägen skall björn ha bongats i Kalkstrand och i Box.

Sweet. Nu kommer jag inte att gå ut i skogen och plocka svamp mer, it is all yours. Då jag var liten såg jag en huggorm på vägen som ledde ut från vår sommarstuga - jag höll mig på vårt område precis hela sommarlovet. Jag tror björnen har likadan effekt på min vilja att gå ut i skogen...

En fördel kunde jag ju ändå få av det här björndramat. Mina joggingturer (om de existerade), kunde bli betydligt snabbare. Och blodigare.

En av fördelarna med att bo på landet...

... det är att gårdskarlen ringer och berättar när han tänker anlända. Och om ankomsttiden krockar med dagssömnen (inte gårdskarlens, Shortys) så ruckar vi bara lite på tidtabellerna (inte Shortys, gårdskarlens).

Jag vet inte vad det är, man kanske inte täcks stå för usel service i och med att alla på landet känner varandra?

Det känns bra i alla fall, inne i stan var servicefirman mer som gubben i lådan. De kanske dök upp, eller så kanske de lät bli.

Nåväl. Elmontören måste komma och titta på våra badrumslampor. På något underligt sätt har de under veckoslutet gått över i ett discoläge. Discot är okej, men det att det fräser och blixtrar ur själva tänd-på-knappen, det är mindre okej.

Det har annars också varit något lurigt på gång här hemma hos oss under veckoslutet, vår frånvaro till trots så har internet också klarat av att implodera. Inte hela nätet då, men vår uppkoppling.

En annan av fördelarna med landet, det är att det faktiskt går att fynda på loppisar (det är stört omöjligt i stan eller städer nuförtiden, i stan får man betala multum för obeskrivligt eländigt onödigt). Följande fynd upphittades igår;

Tre stycken Arabias Kosmos-fat à tre euro. Inte illa.

Jo, jag är en mommo. Ju mer Kosmos den här mommon har i skåpet, desto gladare är hon.

Jo, jag skall

...uppdatera med mer än 160 tecken, alldeles strax.

Först måste jag rädda tandkrämstuben, undersöka sandlådan samt vänta på elmontören. Uh. Spännande vardagsliv så det förslår i Nickby.

Martha, var är du?

Resultatet av en dags slit; tre liter trattkantarell och en rökt lax.

Omnom.

Ekonomi-ironi

Även om jag förstått att ironi är helt ute, kan jag inte låta bli. Väl medveten om att ironi inte syns i text, vill jag bara konstatera att det är otroligt fint att inte bara skatteåterbäringen utan också den godkända korrigeringen som gäller år 2007 och år 2008 går till ett konto som numera inte existerar.

Men, det är inget att hänga läpp över. Någon får ju pengar i alla fall!

Då jag nu är i farten...

...eller det är ju just det jag inte är.

Ni som saknat mina (prutt)hurtiga inlägg om mina joggingturer, ni har märkt just det - att de saknas. Det beror enbart på det enkla faktum att jag fastnat med rumpan i soffan och med handen i kakburken.

Stor i orden och ännu större på jorden (mätt i kilogram, då).

Anletsironi

Vad är grejen med att varje gång jag tänker att jag skall "ta hand om mitt ansikte", ni vet med rengöring och ansiktsmask och fuktighetskräm och sådant - så är resultatet erbarmligt?

Tänk pizzaface.