Nej, men i dag har jag åtgärdat det sista som måste göras efter att ha skördat allt från landet och växthuset.
Det finns inlagda rödbetor och gurkor i kylen. Det finns morot, riven och i skivor i frysen, morötterna har lika nedfrusna vänner i rödbetorna - också de i skiva och rivna. Spenaten ligger också i frysen. Lök har vi burkar mest längs hela huset och det sista jag gjorde i dag var att jag tog ner libbsticka, citrontimjan och oregano som nu är torkad.
Det roliga är att allt det här - precis som salladen, tomaterna och potatisen - finns att köpa i butiken mindre än en kilometer bort. Att köpa det jag nu i stället sått, skött och skördat, skulle garanterat ha varit mycket, mycket billigare. Men, ändå. Det är inte bara det att jag känner mig sådär ljuvligt 50-tals huslig då jag donar med allt det här, det är så mycket annat också.
Dels tycker jag om att låta barnen se hur mat faktiskt blir till, den större av dem tycker dessutom om att pynja där i landet med mig. Dels är det så jädrans bra och terapeutiskt göra. Att gå lös på ogräs och annat i landet, det finns få saker som är så avkopplande.
Nu ska jag äta mig genom den här vintern och vänta på att få börja i ruta ett igen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar